Idag fick jag en mindre panikattack när jag insåg att jag glömt att skicka in registration form och health report till den skolan som jag ska börja på till hösten. Man tror att allt är fixat och klart. På bara några dagar har min framtid blivit skrämmande oviss. Nu, kl 01.48, kom jag på vad som egentligen hade hänt. Och det var mitt fel. Det var inget brev som hade kommit bort i posten. Det var inget mail som inte skickades. Jag glömde bara bort det.

Det var mitt fel.

Jag vill ta en liten paus från att existera. Allt blev så jobbigt. Tur att man ska till Fasching imorgon med fina vänner. Då kan jag glömma bort att livet är så mycket svårare än vad jag låtsas om och spana in snygga män med skägg istället. Känns som en mycket bättre sysselsättning än att ligga vaken och inte kunna sova.